Lämning

Då åkte Jim, igår morse iväg igen och ska vara borta 9 dagar. Det kändes jobbigt för jag undrar hela tiden ”hur ska det gå” med två barn ensam. Jag vill vara Nellie till hands och får dåligt samvete, när jag inte kan det, då Milo behöver mestadels av tiden. Ja, det är helt förståeligt, för Milo är en bebis och behöver sina behov gjorda, men ändå svider det i hjärtat, varför? Jag är ju inte elak, jag kan bara inte ge tiden Nellie fick förr. Jag älskar henne så det gör ont. Jag ”hatar” mig själv, för att jag alltid får dåligt samvete över mina barn, det enda som faktiskt kan få mig att känna mig svag.

Men utöver mina känslor för barnen, som tär på mitt huvud, så lämnades Nellie på dagiset idag. Milo la på golvet och alla barnen sprang och tittade på honom, jättespännande tyckte de och Milo verka också tycka om det. Han ligger gärna ner och tittar sig omkring, han blir helst inte buren för länge vilket jag tycker är konstigt, men alla är ju olika. Han är dock en riktig mysare och hade gärna legat dagarna ut i sängen, ammat, ”pratat lite” och tagit sina naps. Ja, det hade Milo verkligen tyckt om, men då hade inte jag fått någonting gjort så det är inte ett alternativ. Jag älskar att han är så mysig såklart, för jag får vila ut (när jag är själv med honom) med nu finns det en storasyster med i bilden och ett hus att underhålla.

Gissa vad jag gör just nu? Ammar såklart, supermysigt, men får hoppas han kan sova lite själv, så att jag kan städa kylskåpet innan vi får besök på lördag. Min mamma kommer hit, med Nellies kusiner och hjälper mig lite med allt, plus håller mig sällskap, hela nästa vecka när dagiset är stängt och Jim är borta. Det ska bli så härligt och jag ser verkligen fram emot det.

Ha en bra dag!

Mina underbara älskade barn❤️

Kvinnokroppen

Jag har bara ett ord att säga och det är, WOW. Kvinnokroppen är verkligen fantastisk och att den kan reparera sig så fort efter en graviditet är helt otroligt.

Nu vet jag att de finns kvinnor som har flera komplikationer efter graviditet, svårare för att gå ner i vikt eller är deprimerade, därav inte orkar lägga energi på något eller lägga ut bilder på sig själv, vilket inte alls är fel. Så detta är inget jag vill visa, för att vara ”elak”. Varför jag skriver detta, är för att jag vet att vissa faktiskt kan ta illa vid sig och tycker att man ”skryter” men man måste få kunna visa upp sig själv, utan att få dålig kritig, hur man än ser ut. Och även få vara stolt över dig själv.

Jag är väldigt glad, att jag faktiskt snabbt går ner i vikt efter en graviditet, utan att behöva kämpa för det. Jag har med båda barnen gått upp mycket, vilket har varit jobbigt och gjort ont, men som sedan har försvunnit snabbt och gjort så att kroppen även snabbt har läkt. Med första barnet gick jag upp 22 kg och med andra 25, min mage har varit stor med båda, dock var magen mycket större med nummer två. Med ettan sprack inte magen alls, medan med nr två, fick jag en del bristningar fram på magen. Den blev så fantastiskt tung och det börjad till och med blöda mitt på magen pga bristningarna. 124 cm blev omkretsen till slut med nr 2, så jag förstår varför jag hade så ont. Ont kan man givetvis få trots storlek, men nu talar jag för mig själv. Fick ofta höra om jag har tvillingar, vilket egentligen är för jäkligt eftersom det finns de, som faktiskt hade kunnat ta riktigt illa vid sig över att få höra det. Man säger bara INTE så, till någon!! Som tur är, har jag aldrig brytt mig mindre, om vad folk tycker och tänker om min mage. Jag har bara sugit in de fina kommentarerna jag fått och det är fler. Hallå, det ligger ett liv där inne, det finns inga fula gravidmagar, bara dumma kommentarer.

Men som ni redan läst upptill, så är jag på rätt spår till min normalvikt. Vilket jag givetvis vill gå ner till. Jag har ingen stress med det och det får ta den tid det tar. Jag har 4 kg till och gått ner 21 kg på 9 veckor, det är sjukt, tycker jag iallafall. Kanske inte är så konstigt egentligen, då min ”lille” pojk hänger mig på armen om dagarna och ammar hela tiden, typ. En riktig bastant krabat, som får mig att svettas, haha!

Nu ska jag äta lunch, sen får dagen bli som den blir, dock tillsammans med min familj.

Ha en fin dag alla.

1 dag innan han kom och 9 veckor efter förlossningen. Magen är fortfarande lite skadad och skrynklig, men det kan man förstå.

Dop

Dop för vår son, Milo John Gottfridsson.

I Sverige höll vi en fint och enkelt dop för vår fina son. Till gudföräldrar valde vi jims syster, Joy och min systers man, Andreas. Dopet höll vi enkelt med endast vår familj, och hade det efter kyrkan i vår sommarstuga, där det bjöds på smörgåstårta och tårta.